Ibland är det bara enklare att blunda..

 
Att gräva ner huvudet och inte se.. det är enklare, än att ta i tu med problemet. 
 
Vaknade med hemsk huvudvärk idag, så tog en ipren och drack lite vatten och dog i sängen igen. Men det var inte så lätt att somna om då den där solen bestämde sig för att lysa rakt in i mina ögon, och sen värma upp hela lägenheten till en 29 grader.. igår frös jag.
 
Kursen igår då? Nja.. jag blir som ett litet barn när det inte går som jag vill. Frustrerad och jäkligt grinig.. Men ibland så blir jag så besviken. Den där jäkla galoppen, varför kan vi inte jobba tillsammans i den. Precis när det känns som om jag får ihop henne så kör hon upp huvudet, trycker mig ur sadeln och slår över i någonform av slängtrav. Och jag flyger där uppe, händerna åker upp och jag tappar benen.. gaaahh... Alternativ 2 som jag fick känns på igår var även att tant Ultra vägrade gå framåt. Fick henne knappt att trava.. det måste vara någon form av protest när jag inte lättar i handen utan håller kvar.. Hon har börjat visa mer och mer att hon är ett sto. När vi var ut och red här en dag i blåsten så fick hon för sig att hon inte ville gå längre, och då började hon hoppa på stället, ställa sig och göra diverse konster. Tur att hon aldrig upplevs som obehaglig då hon aldrig skulle kasta av mig.
 
Känner mig inte alls taggad inför helgen nu. Men förhoppningsvis så hjälper uteritten idag mig.
Igår kväll fick jag iallafall trevligt sällskap. Och nu återstår bara en lite bit av min avfallningstårta!
 
Nu ska jag fortsätta göra ingenting och hoppas att den här jävla huvudvärken går över!

Kommentera här: