No one offers you a shoulder

Ja vad ska man säga?
Förvirrad innan, men trots det hade jag bestämt mig..
Sjukt förvirrad nu och ingen aning om något..
 
Helgen har iallafall varit jätte trevlig. Träffat människor jag saknat, druckigt nån öl, ätit super god mat, gått med snöskor och betett mig som en 5 åring, tittat på sälar och vackar fjäll..
Norge är nog ett land jag lungt hade kunnat bosätta mig i. Träffa någon trevlig typ och bygga ett liv där. Men riktigt så enkelt är det ju kanske inte.
Men jag vet att jag vill inte bo här, inte jobba med det här resten av livet. Jag vill bort, bort från Kiruna och allt. Inte fly utan bara flytta, lämna det dåliga och börja om. Går inte det? Jag vill ha sol och värme, inte snö och regninga sommrar...
 
 
This world is getting colder.
Strangers passing by
No one offers you a shoulder.
No one looks you in the eye.
But I’ve been looking at you
For a long, long time
Just trying to break through,
Trying to make you mine

Everybody wants a flame,
They don’t want to get burnt
 
 
 
 
 
 
Så satsa eller lägga sig ner och dö? Det är frågan..
 

Kommentera här: